Vid bröllopet, som för de flesta är ett av livets största ögonblick, är det förstås ett långt och lyckligt liv tillsammans man ser framför sig.
Men, många händelser under livets gång tär på förhållandet och i en hel del fall slutar äktenskapet i en skilsmässa. I vårt land registreras cirka 40 000 giftermål varje år. Samma period registreras också 20 000 skilsmässor.
Lyckligtvis ser skilsmässokurvan ut att ha stagnerat, efter att under många år ha ökat. Statistik visar att de flesta skilsmässorna faktiskt sker redan efter tre eller fyra år.
Om man är gift är det inte bara att avsluta förhållandet genom att flytta isär. Man måste ansöka om skilsmässa och detta går till på olika vis beroende på om man är överens om att skiljas eller om bara den ena partner vill ha en skilsmässa.
Om båda parter är överens lämnar man in en gemensam ansökan om skilsmässa. Denna ansökan ska då skrivas under av båda parter. Om man inte är överens och en av makarna inte vill skriva på ansökan får den som vill skiljas upprätta en stämningsansökan istället. Om makarna inte är överens krävs alltid en så kallad betänketid på minst sex månader. Om paret inte bott tillsammans under de två senaste åren kan man slippa betänketid, men då krävs ett särlevnadsintyg.
Betänketiden innebär att skilsmässan inte fullföljs förrän betänketiden gått ut, och den make som skickade in stämningsansökan ska fullfölja skilsmässan genom att lämna in en speciellt utformad fullföljdsansökan.
I de fall när båda makarna är överens om skilsmässa behövs i regel ingen betänketid.
Men, det finns ett par undantag. Om båda parter önskar en betänketid, kanske om man vill undvika en impulsiv handling som man kanske senare kommer att ångra.
Om ena maken bor tillsammans med ett eget barn, under 16 år, som står under makens vårdnad ska också en betänketid föregå skilsmässan. Det spelar i detta fall ingen roll om barnet är parets gemensamma barn, eller bara den ena makens. Även i detta fall gäller undantag om man inte bott ihop under de två senaste åren, och också här ska detta i så fall kunna styrkas.
Vid en skilsmässa ska också parets gemensamma tillgångar delas. Detta sker vid en så kallad bodelning. Vid en bodelning tar man hänsyn till enskild egendom och giftorättsgods. Det är giftorättsgodset som delas vid en bodelning, och som giftorättsgods räknas allt som inte är enskild egendom.
Man delar inte alla ägodelar lika. Om ena maken, inom äktenskapet, köper en bil för sina egna pengar är bilen enskild egendom och ägs inte av den andra maken. Om de köper en bil på avbetalning tillsammans är den däremot gemensam egendom och ska delas i bodelningen. Man kan också göra tillgångar till enskild egendom genom att upprätta ett äktenskapsförord.
Enskild egendom ingår i regel inte i bodelningen, men det finns många undantag från reglerna, och det kan också finnas alternativa vägar att gå vid en skilsmässa. Det kan därför vara klokt att ta hjälp av en juristbyrå, för att undvika bråk eller misstag vid bodelningen.